Bra att veta om budgivning
Bra att veta om budgivning vid försäljning av fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som förmedlas av fastighetsmäklare.
Vid köp av fastighet, tomträtt eller bostadsrätt är varken säljare eller köpare bunden förrän ett skriftligt köpeavtal undertecknats av dem bägge. Innan dess kan säljare och köpare ändra sig utan att motparten kan ställa några krav.
Fastghetsmäklarens roll vid försäljning
Fastighetsmäklarens roll är att vara en opartisk länk mellan säljaren och köparen. Fastighetsmäklaren får därför inte vara ombud för någon av dem utan ska hjälpa båda parter.
Budgivningen är inte reglerad i lag
Det finns inga i lag bestämda regler för hur en budgivning ska gå till utan kan ske på många olika sätt. Ofta uppstår en budgivning spontant när det fnns flera spekulanter på ett objekt.
Olika former av budgivning
I praktiken sker budgivningen oftast enligt två olika modeller. Vid s k sluten budgivning får spekulanterna en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligen. Fastighetsmäklaren redovisar buden för säljaren. Spekulanterna informeras inte om varandras bud. Vid s k öppen budgivning lämnas bud till mäklaren, som löpande redovisar högsta budet till säljare och till övriga spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att bjuda över varandra.
Säljaren bestämmer över budgivningen
Säljaren bestämmer i samråd med fastighetsmäklaren om det ska vara budgivning och hur den i så fall ska gå till. Säljaren är aldrig juridiskt bunden av några överenskommelser beträffande budgivningen, utan kan när som helst ändra formerna för budgivningen eller helt avbryta den.
Fastighetsmäklarens upplysningar om budgivningen
Spekulanterna ska informeras om hur en eventuell budgivning kommer att gå till. Alla har rätt att få veta vilka förutsättningar som gäller och att få sakliga och korrekta uppgifter. Om säljaren har ställt upp vissa villkor för försäljningen, ska fastighetsmäklaren informera spekulanterna om det.
Säljaren bestämmer till vem denne vill sälja och till vilket pris
Säljaren behöver inte sälja till den som lämnat det högsta budet. Säljaren är inte heller juridiskt bunden att sälja till det pris som har angetts i en annons eller på annat sätt under försäljningen.
Säljaren kan när som helst avbryta en påbörjad försäljning
Det gäller även om denne har tagit hjälp av en fastighetsmäklare. Säljaren är inte juridiskt bunden av ett löfte att sälja, inte ens om det är skriftligt, och kan när som helst ångra sig innan köpekontrakt skrivits.
Fastighetsmäklaren får inte fatta egna beslut i fråga om försäljningen
Fastighetsmäklaren kan inte ge några löften till någon om att få köpa utan ska göra klart för spekulanterna att det är säljaren som bestämmer. Fastighetsmäklaren får dock ge säljaren sakliga råd i valet mellan olika spekulanter.
Fastighetsmäklaren måste alltid vidarebefordra bud
Till dess att ett köpekontrakt är undertecknat av säljaren och köparen måste fastighetsmäklaren ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren, även om buden inte lämnas på det sätt som bestämts. Det är bara säljaren som kan besluta om ett bud av någon anledning ska väljas bort, det kan inte fastighetsmäklaren göra.
Fastighetsmäklaren behöver inte ge en spekulant möjlighet att bjuda över någon annans bud
Eftersom det är säljaren som helt bestämmer över budgivningen har en spekulant ingen ovillkorlig rätt att få bjuda över ett lämnat bud. Men oftast ligger det i säljarens intresse att fastighetsmäklaren låter spekulanterna höja sina bud.
Spekulantens rättigheter under budgivningen
Information till spekulanter efter avslutad försäljning
En spekulant har inte rätt att få annan information än att denne inte fått köpa.
Källa:
Ur serien ”Bra att veta om” från Fastighetsmäklarinspektionen
Besöksadress: Fleminggatan 20, Box 22034, 104 22 Stockholm
Tel: 08-580 069 00
Mail: registrator@fmi.se
www.fmi.se
